Testa löpning!
I morse var det löpning efter dagislämning. Som vanligt. Jag lyssnar oftast på olika poddar när jag är ute också springer. Idag var det Coltings som handlade om varför och hur mycket barn bör träna. Jag ska återkomma om vad jag tycker i frågan en annan gång.
Jag möter en del människor när jag är ute på mina löprundor. Ofta samma människor varje dag som, liksom jag, rör på sig regelbundet. Eftersom det är på morgonen/förmidaggen är det mest pensionärer och andra föräldralediga.
Idag mötte jag ett äldre par i en av de värsta uppförsbackarna. - Vad duktig du är. Jag önskar jag hade varit så alert när jag var hemma med mina barn när de var små, sa kvinnan till mig, helt spontant. Det fick mig att tänka till. De flesta pensionärer jag möter hejar glatt och säger oftast något peppande om att jag är hurtig. Känslan när jag möter yngre personer är en helt annan. Det osar avundsjuka. Kanske inte avundsjuka för att de själva skulle vilja springa just där och då, men att de önskar att de orkade springa över huvud taget.
Man blir bra på det man tränar på. Jag började löpträna på riktigt 2009. Innan dess sprang jag bara om det var efter en boll. Det är alltså inte många år jag faktiskt har varit en löpare. Att vara en löpare är en livsstil. Att vara beroende av att springa. Beroende av endorfiner. Jag vet att alla inte känner den där kicken när de springer, det gjorde inte jag heller i början. Det tog ett tag men sedan blev jag fast och idag är det värsta som kan hända mig (om vi pratar världsliga saker) att jag skadar mig så att jag inte kan springa. För några veckor sedan tappade jag min splitter nya iPhone i marken så att den gick sönder. Klart jag blev ledsen, men jag tänkte ändå att det hade varit värre om jag hade stukat foten. En telefon går att ersätta. En fot som gör att jag inte kan springa suger på riktigt.
Vad vill jag säga med det här? Att jag önskar att alla människor ger löpning en chans. Det är ett fantastiskt sätt att röra på sig, både fysiskt och psykiskt. Dessutom väldigt praktiskt och tidseffektivt. Varför inte testa att springa med barnvagnen nästa gång istället för att gå? Vad är det värsta som kan hända?